På jakt! (efter bostad)

Ja nu börjar hela karusellen. Annons om vår lägenhet går ut imorgon i den lokala dagstidningen Norran. Det är bara en påannonsering. Ett litet smakprov på vad som komma skall. Det är iallafall inplanerat visningar i mitten av maj. Så om du som läser detta är del av en familj som söker bostad i ett väldigt lugnt och stillsamt område och behöver ett nyrenoverat och fräscht boende så kan du väl höra av dig till vår mäklare Niklas på Fastighetsbyrån. En bra kille, tvåbarnspappa precis som jag.

Ser nu att vår lägenhet har kommit ut på hemnet: Kvistgatan 146, Skellefteå

Vi har även varit på banken och hört oss för huruvida de är intresserade av att hoppa med på tåget eller om de vill stå kvar på perrongen. När man läser tidningarna (läs: E24.se) så står det att Swedbank är dött och att bankerna gör vad som helst för att få tillbaka lite pengar av låntagarna. Det var med viss oro som jag knatade in på banken för att höra var de står någonstans.
   Med mig ut från det mötet hade jag godkända kalkyler på villa på sjusiffrigt belopp och bostadsrätt på några hundratusen. Det är iofs bara muntliga löften men det ser ut som att kalkylen håller. De var helt med på att det ekonomiskt skulle vara väldigt fördelaktigt för oss om vi flyttade till Piteå med tanke på pendlingskostnaden vi har idag när jag kör 100 mil i veckan. De var med på tåget så att säga.

Så nu letar vi efter boende i Piteå. Gärna ett hus. Vi ska på visning imorgon på ett mer eller mindre drömhus. Ni kan kika själva på:

Malmgatan 11, Piteå

Vi ska även kika på:
Häggatan 2


Sen letar vi på, så har ni några tips så är det bara att dunka kommentarer med länkar och tips.
Vi söker:
Minst 4 rum
Nära centrum så att Annah kan dricka kaffe med andra mammor och kunna åka buss till skolan
Gärna 1-plan men inget måste

Så ligger det till just nu iaf. Imorrn ska vi som sagt på visning på Malmgatan. Vi ska passa på att ta en fika med det finska yrvädret oxå. Då får Annah träffa Oskar oxå, det blir skoj!

- Hasse

Nu är den här! *Lycka*



Ja igår ramlade den in på posten äntligen!

Nu ska det fotas som aldrig förr. Jag har redan tagit några provbilder som jag tänkte kasta in här.

Får se om ni märker någon skillnad på bildenra.


[ Vardagsrummet, barnvagnar överallt, den tredje är på dagis ]


[ Alice ligger och sover ]


[ Alice 1 ]


[ Alice 2 ]


[ Alice 3 ]


Nu ska jag fixa med lite inställningar som passar mig bra. De här bilderna är tagna direkt ur kartongen utan några som helst inställningar. Vi ska se om vi inte kan ta några riktiga kanonbilder i sommar.

- Hasse

Alice + Nytt jobb + Flytt

Jag får börja med att be om ursäkt för den sena uppdateringen. Förklaringen till detta är att jag förmodligen har upplevt en av mer hektiska veckor i mitt liv den senaste veckan.

Jag har just gjort två inlägg. Detta, och ett tidigare med endast bilder. Så det blir som två inlägg idag. Bara så att ni inte glömmer att titta på bilderna också! Nu kör vi!

Men vi kan börja med lite mindre hektiska nyheter. Vi har bestämt oss för vad vår dotter ska heta. Namnet blir Alice. Fullständiga namnet blir "Ruth Alice Curman" med Alice som tilltalsnamn. Ruth är tydligen ett namn som går genom släkten på Annahs sida så det får fortsätta gå i arv. William heter ju som bekant Erik i andranamn och är även det ett namn som går genom släkten på Annahs sida. Jag får nöja mig med att mina barn heter Curman i efternamn. Det är helt ok det med. Det går ju genom min släkt om inte annat...

---------------------------------------------------------------

Nu det hektiska, för några veckor sedan så blev en restaurang i Uppsala ledig och en annons gick ut i det interna nyhetsbladet där man kunde söka tjänsten som restaurangchef. Min chef i Piteå kommer från Uppsala och efter två år i Piteå så kände han att det var dags att börja röra sig hem igen. Han sökte tjänsten och fick den.

Det innebar att en liknande annons gick ut i internbladet om en chefstjänst i Piteå. Jag har ju stått vid sidan som biträdande chef i några år nu och tyckte att det var dags att kliva upp ett steg. Så jag sökte och en vecka efter det så ringer det i telefonen. Det är distriktchefen för norrland som ringer för att berätta att ledningen har tagit emot och utvärderat ansökningarna och tycker att jag är bäst lämpad för chefsrollen. Mycket smickrande.

Min nuvarande chef flyttar till Uppsala i början av maj och från den dagen så är det alltså jag som tar över restaurangen i Piteå. Jag tror att det kommer att gå alldeles utmärkt. Lite tufft att hoppa in just innan sommaren drar igång men jag har ju varit på restaurangen i tre år nu så jag vet mycket väl hur en sommar i Piteå ser ut. Norrmän, festivaler och massor med fylla :) Ett semesterparadis för familjer och singlar, gamla och unga. Det finns verkligen allt för de som besöker Piteå på sommaren. På vintern däremot.... Ja.. Det finns ju bowlinghall och Lasergame... Det duger väl.... eller.... inte?

Förutom äran att axla chefsmanteln så får jag förhoppningsvis ett litet extra tillskott i lönekuvertet och kan även bestämma mina egna arbetstider. Jag kommer mest troligt att jobba ännu mer än vad jag gör idag, men förhoppningsvis lite mer regelbundna tider. Det finns inga måndag till fredag 7-16 veckor på Max men det bästa är ju givetvis om chefen finns anträffbar på restaurangen på vardagar under kontorstid. Ni skulle bara veta hur mycket det ringer och ska ringas på en restaurang. Men man får inte glömma bort att hoppa in och jobba under krogrusherna då och då. Många helger har vi dessutom specialpriser och aktiviteter som familjehelg och då vill man ju vara där och se till att allt flyter bra. Nu har jag sådan tur att jag har ett ungt och hungrigt gäng arbetsledare så det borde rulla på bra ändå. Men även fotbollslagen Manchester United och Inter behöver en coach, oavsett hur bra spelare det finns. Oj, bra liknelser där Hasse!

---------------------------------------------------------------

Då var det bara flytten kvar. Ett krav som ledningen har på alla restaurangchefer är att de bor i samma stad de jobbar i. Det blir alltså till att flytta till Piteå. Jag kan ju säga att vi har haft både en och två diskussioner här hemma om att flytta till Piteå. Ibland har det slutat med "Ja men vi testar väl", men oftast har det varit "Nej, vi kan inte flytta med två små barn". Men, man måste tänka lite mer långsiktigt. Visst, det kommer inte bli jätteroligt att flytta ifrån ett boende som vi trivs bra i. Det kommer heller inte bli roligt för Annah att vara mammaledig i nästan ett år i en stad där de enda hon känner är folk från Max. Det kommer inte vara roligt för varken Annah eller mig att flytta ifrån en massa kompisar och föräldrar. Men å andra sidan, det är bara åtta mil bort. Inte ens en timme med bil. Kom ihåg att jag pendlar 17 mil om dagen, VARJE dag! Så om vi åker till Skellefteå varje helg så är det ändå ingenting jämfört med vad jag brukar köra. Och vad jag vet så är det fullt möjligt för våra kompisar att ta en dagstripp till Piteå. Jag antar att vi kommer att få agera hotell under PDOL under de närmaste somrarna. Givetvis mot betalning... :)

Man måste se det ur en ekonomisk synvinkel också. Vår senaste bensinräkning var på 4400 kronor. Det är ganska jävla mycket pengar att kasta bort på att ta sig till jobbet. Om vi tar bort 3000 i månaden på pendlingen och lägger till några tusenlappar i löneökningen så har vi redan där hur många tusenlappar som helst extra varje månad. Då har jag inte räknat med de besparingar vi kommer att göra på bilservice, försäkring, nya däck, värdeminskning. Allt detta BARA på bilen.

Vi planerar att flytta i augusti/september någongång och kikar just nu på lite alternativ i Piteå. Vi har väl mer eller mindre siktat in oss på Djupviken. Dels så ligger det väldigt bra till, sen har vi även fått det rekommenderat av många som familjevänligt, nära till natur och någotlunda vettiga boenden. Det blir förmodligen en bostadsrätt till att börja med. Målet är väl som tidigare en villa. Men det tycker jag är lite att ta i det första man gör. Det KAN ju faktiskt bli så att vi vantrivs i Piteå och vill flytta tillbaka till Skellefteå. Då vill man inte stå med 10-åriga lån på en miljon. DET är inte ekonomiskt.

Kortsiktigt så kommer detta att bli jobbigt. Speciellt för Annah som är mammaledig. Jag får se till att vi hittar på en massa saker när jag är ledig. Det har ju varit svårt att hitta på saker nu eftersom jag är borta så länge när jag pendlar. I Piteå så kan jag inte bara välja själv hur jag ska jobba, jag sparar ju dessutom två timmars restid varje dag. Det är tid som jag kan fördela ut på jobbet, Annah och barnen. Men själva omställningen med en ny stad, en ny tjänst kommer ju bli lite jobbig såklart men vi är förberedda och har för avsikt att göra det bästa av situationen.

Långsiktigt så finns det bara fördelar. Dels så finns det ett väldigt lukrativt partnerskap på Max där man som chef kan få vara med och ta del av restaurangens vinst. De pengarna kan man t.ex. använda till pensionsfonder. Ett sätt att trygga framtiden helt enkelt. Det är dessutom billigare att bo i Piteå. Gå in på hemnet.se och kolla vad priserna ligger i. För er Sthlmare som läser så kommer ni inte tro era ögon :)

Nu i veckan som kommer så är det inplanerat besök från BVC som vill komma och kolla att Alice har det bra och att Annah mår bra. Vår mäklare kommer hit för att ta lite bilder och informera ytterligare om den stundande försäljningen. Jag ska även in på banken och prata med Helen om ett eventuellt köp av bostadsrätt i Piteå. Tänkte passa på att tjaja lite om den ohyggliga räntan vi har. Vi får se hur hon reagerar på det.

En annan sak som är väldigt bra med en försäljning just nu är att vi just fått lägenheten värderad till 195.000. Vi köpte lägenheten för nästan två år sedan för 100.000. Vi har ca 110.000 kvar på lånet då vi tog lite extra för att fixa till den. Skulle vi sälja för 195.000 så får vi 180.000 kvar efter mäklarens arvode. Efter att banken fått tillbaka sitt lån på 110.000 plus räntebortfallsersättningen på 5.000 så har vi 65.000 kvar. De pengarna kan man betala ett topplån med rakt av och dessutom trycka in pengar i det nya lånet eller kanske använda till att investera i den nya lägenheten. På så vis blir vinsten så gott som skattefri och man har ett bra förhandlingsläge om räntan på det nya lånet. Det finns ju ingenting en bank gillar bättre än kunder som trycker IN pengar i banken. På så vis får vi ett billigare boende också.

Kom just på en sak som är piss. Vi har ju gjort jättefint i Williams rum. Vi får hoppas att hans rum drar upp försäljningspriset så ska vi lägga en stor del av kakan på Williams nya rum. William är min absoluta favoritson! Nu har jag förvisso bara en men han är mitt allt den där lilla gossen. Bara två år gammal med redan så har vi varit med om så mycket. Förlossningen, sjukhuset (ärret i pannan), födelsedagar, julaftnar (hur säger man afton i plural?) och mycket annat. Alice däremot är min ögonsten! Hon är ju inte så gammal så man har ju inte så många minnen med henne ännu. Men hon ligger här bredvid mig just nu och flåsar som hon alltid gör när hon sover. Hon äter som en häst, mycket mer än vad William gjorde. Hon har det sjukaste lilla babyskriket som gör att man skrattar direkt man hör det. Inte så att hon hör givetvis... Vill ju inte göra henne ledsen :)

Jahapp, det blev en del att läsa för er så jag rundar av där tror jag...

Jo en sista, jag fick ju skatteåterbäringen nu för några dagar sedan och som vanligt så ger jag mig själv en present när den kommer. I år blev det en Nikon D90 som jag pratade om tidigare. Jag gjorde ett monsterkap på Tradera. En kille som la ut kameran men stavade fel i annonsnamnet så den hamnade i fel kategori. Det var rena turen att jag hittade den. Det som var bra var att inga andra hittade den så jag fick lägga högsta budet utan något större motstånd. Jag gjorde dessutom en bytesdeal med säljaren där han fick min gamla kamera och mellanskillnad. Han var rolig den killen. Han jobbar varannan månad i USA och tar med sig grejer hem och säljer på Tradera, mest för att det är kul. Han verkade inte speciellt brydd om pengarna utan blev mest glad när han fick en ny kamera av mig att sälja på Tradera.
   Ni ska få se skillnaden på bilderna som kommer sen. D40 tar bra bilder, men D90 tar BRA bilder. Jag följer paketets väg på nätet. Det ska komma till Skellefteå på måndag. Då ska det fotas.

Nu, rundar vi av...

- Hasse

Bilder

Halloj halloj!

Det finns så mycket att skriva idag så jag delar upp det i två delar. En del med bilder som jag tar här och en del med text som jag skriver efter att ha lagt ut lite bilder.

Här kommer bilder!


[ En kompis (A.J) fixade lite med min favoritbild och här är resultatet ]


[ Sådan fader sådan son? ]


[ William håller en vakande hand över sin syster ]


[ William tog den här bilden själv ]


[ William tittar på delar av förlossningen, väldigt intresserad faktiskt ]


[ Även den här bilden tog William själv ]


[ Bild till tidningen på 2årsdagen, den förra var fel :) ]


[ 2årskalas, William ska blåsa ut ljusen ]


[ Om en hundradels sekund så är ljusen släckta. Jag var för snabb med kameran ]


[ Mycket gott fika, tack Roland och Sonja ]


[ William gillade också fikat ]


[ William har marktjänsten idag ]


[ Skorpan i Bröderna Lejonhjärta och William kollar in varandra, likheter? ]


[ Nästan lite skrämmande faktiskt. William reagerade också på likheten ]


[ Alice har vi bestämt oss för ]


[ Alice tar en liten sovstund på golvet ]


[ Nattinatt ]


Det var de bilderna jag hade den här gången!

- Hasse

Nästan en vecka gammal

Tiden går så fort så fort. Nu är det nästan en vecka sedan hon kom. Vart tar tiden vägen. Sedan hon föddes så har vi hunnit med att stanna på BB några dagar, kommit hem, varit på påskmiddag och firas Williams 2-årsdag. Iofs så slog vi ihop påskmiddagen och Williams födelsedag då de inträffade på samma dag.

Så hur går det då? Jo tack det går ganska bra faktiskt. Hon äter ju dock väldigt mycket. Och då menar jag verkligen väldigt mycket! William var inte ens i närheten av de här mängderna när han var nyregistrerad invånare. Förutom att äta mycket så bajsar hon även väldigt mycket. Men jag antar att de där två går hand i hand. Ju mer man äter ju mer skiter man... Så måste det vara... När hon inte äter eller skiter så sover hon. Så ser det ut. Dag ut och dag in. Hon ligger där och sover och flinar till lite då och då när hon drömmer någonting roligt. Precis som hon grimaserar när hon drömmer någonting mindre roligt.

Så hur hanterar William det här med att ha en ny familjemedlem här hemma som tar lite av uppmärksamheten. Mjooo, ganska bra. Inte helt okej med småsyskon uppenbarligen men mjoooo, ganska bra. William är väldigt intresserad av henne och vill titta på när vi byter blöja och matar hon. Han pratar mycket med henne och klappar henne över håret. Han är väldigt noga med att få "ok" från oss innan han gör något med henne så han har förstått att det är någonting ömtåligt vi har fått med oss hem. Det är ju bra.

Däremot, så är William inte helt på sitt bästa humör. Speciellt när det är läggdags mitt på dagen eller till kvällen så är det ganska bråkigt. Eller när vi ska sätta på honom kläder för att gå ut eller bara helt enkelt byta till eller från pyjamas. Då blir han som en bebis han också. Så det är inte BARA guld och gröna skogar.Men för det mesta är det jättekul med allt som har hänt. Det positiva väger absolut över mot det negativa.

Nu ska jag ha dottern i mina armar en stund så att Annah får sova. Jag får skriva mer imorrn och lägga upp lite bilder.

- Hasse

William 2 år idag!

Ja idag blir han stor, gossen min!

Hela två år har redan gått. Vi ska faktiskt in till BB idag och låta barndoktorn ta en titt på flickan. Men när William kommer in på BB idag så kommer det vara exakt två år sedan han föddes. Vi får väl se om vi kan ta en liten titt in i förlossningssal 2 och se om han kommer ihåg :)

William är med i tidningen idag också. Högst upp i mitten på födelsedagsbarnsidan.

Efter BB-besöket så blir det traditionell påsklunch/middag hemma hos Roland och Sonja. Idag ska jag äta mycket prinskorv har jag bestämt, det är gott. Och ägg givetvis, inte bara för att det är påsk. Utan för att det faktiskt är det godaste på ett påskbord.

- Hasse

The Full Story

Jahapp då ska jag försöka återberätta detta så bra det bara går.

Annah gick och la sig på söndag kvällen precis som vanligt. På natten runt ett-tiden så ska hon upp på toa som hon brukar göra några gånger varje natt eftersom barnet trycker på kissblåsan. Hon märker då att hon är lite blöt på benet men inget hon tänker på. Nästa gång hon är uppe på toa så är hon åter igen blöt på benet och fattar inte riktigt varför men lägger ingen större energi på att ta reda på vad det där. Det är nog jobbigt att gå upp flera gånger varje natt och kissa.
   På måndagmorgonen så går hon upp och ska åter igen gå på toa. Då kommer syndafloden. Precis hur mycket vatten som helst kommer ut. Jag själv ligger fortfarande och sover tungt då jag har jobbat sju dagar i rad och tänkte få sova några timmar extra på min första lediga dag. Så blev det inte. Jag blev inte väckt eller så vad jag kommer ihåg. Inte just då iallafall. När jag lite senare faktiskt blir väckt så säger Annah att vi ska åka in. Hon har inga värkar eller. Bara några små som kan liknas vid förvärkar. Såna har hon haft i någon vecka eller två så det var inte direkt panik eller kaos. Men Annah hade iallafall ringt till förlossningen och sagt att vattnet har gått. Det ska man göra oavsett om man har värkar eller inte. Vi fick en tid klockan två på eftermiddagen. I nuläget var klockan strax före lunch så vi åkte förbi Roland och Sonja för att lämna av William utifall att vi skulle få stanna kvar på förlossningen. Ingen av oss trodde att så skulle bli fallet. Det blev heller inte så.

Vi lämnade som sagt av William och for in till förlossningen där de precis som med William satte en "kurva" på Annah. Det är två spännen som går över magen. Det ena mäter barnets puls och det andra mäter sammadragningarna, dvs hur ofta och hårda värkarna är. Det visade sig att barnets puls var bra med att sammandragningarna inte var speciellt ofta eller hårda. De kollade hur öppen Annah var och det var inte heller mycket att skryta med. De sa dock att det helt klart verkade vara på gång, bara inte just nu. Vi blev ombedda att komma tillbaka klockan fem några timmar senare för att kolla om det hänt någonting fram till dess. Det gav oss även tid att åka hem och hämta BB-väskan och äta middag. Det blev två kalorimål från krysset med extra smet. Mycket gott må jag säga.

Klockan tickar fram till fem och vi beger oss till förlossningen ännu en gång. Denna gång med förhoppning om att få stanna även om vi båda är ganska säkra på att vi kommer bli hemskickade igen. Värkarna har ju inte kommit igång på riktigt och då är det egentligen ingen poäng med att sitta på förlossningen och ta plats och tid från personalen. Annah får en "kurva" satt igen av precis samma anledning som föregående gången. Den här gången visar sig hjärtljuden lika bra och värkarna är lite tätare och lite starkare. Men fortfarande ingenting att hänga i julgran. Men medans vi sitter där och väntar på att kurvan ska få tid på sig att plocka ut något mätbart så märker vi på skärmen att sammandragningarna börjar ta lite fart ändå. Annah börjar få lite ont också. Det är fortfarande inte skäl nog att vara kvar men eftersom det uppenbarligen eskalerar så börjar vi fundera på om det kanske inte är dags nu ändå.

En barnmorska kommer in och kikar lite på kurvan och verkar ha lite svårt att bestämma sig för om det är dags eller inte. Hon frågar Annah lite standardfrågor om hur ont det gör. Var det gör ont. Hur länge det gör ont i stöten. Efter att ha fått svar på dessa frågor och ha kikat lite extra på datorn så bestämmer hon sig för att skriva in oss. Vi bestämmer en ny tid för kurva och tills dess så ska vi ner i tunnlarna nere i källaren för att promenixa. I två timmar knatar vi runt nere i de läskiga tunnlarna. Vi hinner bl.a. gå förbi bårhuset, andaktrummet och många andra motiverande ställen på vår resa.

Klockan nio ungefär, jag kommer inte ihåg exakt på sekunden men därikring så tycker barnmorskan att vi har sprungit färdigt. Annah får en härlig kanyl som de kan pumpa in lite vad som helst i. Det är antibiotika som de numera ger till alla om jag inte kommer ihåg fel. För att skydda barnet mot infektioner tydligen. Låter f.ö. genomtänkt att det första man gör med barnet är att ge dem antibiotika så att de eventuellt blir resistenta mot det i framtiden. Nåväl, jag är väl ingen läkare men själva tanken tycker jag är lite konstig när landstingen går ut med att de vill få bort allmän antibiotika och bara använda det när det verkligen behövs. Annars är det ju verkningslöst.

Tiden tickar på och värkarna tilltar allt mer. Hittills har inte Annah velat ha någon bedövning utan kör enbart med lustgasen. Lite då och då tar hon lite för mycket och börjar peka på "parasoll" som flyger runt i taket. Det var faktiskt ganska underhållande...

Vi börjar närma oss midnatt och Annah öppnas mer och mer. Det går inte jättefort med öppningsfasen men bebisen ligger långt ner och trycker på. Barnmorskerna börjar överväga om de ska koppla in ett dropp som skyndar på det hela lite. Om det tar för lång tid så kan barnet bli stressat och därigenom fara illa. Genom ett trollslag så börjar Annah öppna sig snabbt, mycket snabbt. Klockan börjar närma sig två Annah börjar få riktigt ont under värkarna. Både ett och två vårskrik släpps fritt och väcker förmodligen halva sjukhuset varannan minut. För egen del var det sjukt mentalt påfrestande att stå på sidan och inte kunna göra någonting åt saken. Att stå där i en och en halv timme var fruktansvärt, det kan jag lova er. Barnmorskerna frågar om Annah vill ha bedövning nu och i det här läget är Annah i oerhörda smärtor och suger lustgas som en überknarkare. Hon accepterar barnmorskernas förslag och de ringer narkosläkaren.

Det tar ca 15-20 min innan narkosläkaren kommer. Han ser oerhört nyvaken ut och glider in i rummet med halvstängda ögon uppenbart störd av det starka ljuset därinne. En undersköterska hjälper honom med den klädseln han ska ha och spritar hans händer. Först nu slår det mig att det är samma narkosläkare som tog hand om William när han hade slagit i huvudet på dagis. Jag påpekar detta för narkosläkaren och han tittar upp någon sekund och har givetvis ingen aning om vem jag är. Williams olycka var ju mer än ett halvår sedan och jag antar att han har haft några patienter sedan dess. Jag kände igen honom iallafall. Alltid något...

Narkosläkaren sätter epidural i ryggen på Annah och lunkar sedan ut samma väg han kom. Inget hej då, inget lycka till. Bara ut genom dörren. Han såg väldigt trött ut stackarn :) Några sekunder senare utbrister Annah att hon känner att epiduralen börjar värka och att det var skönt. Barnmorskorna tittar konstigt på varandra några sekunder innan de slår på maskinen som DÅ börjar skicka bedövningen. De hade inte ens slagit på den när Annah tackar dem för den välbehövliga bedövningen. Även det var underhållande :)

Nu tar allting fart, ordentligt! Barnmorskan kan knappt tro det, men Annah är fullt öppen och värkarna går över till krystvärkar. Det har gått väldigt fort och barnmorskan säger att det är dags att plocka ut bebisen. Med William så fick Annah krysta i 52 minuter innan William tillslut fick dras ut med sugklocka. Nu tog det 4-5 krystningar innan vår dotter tittade ut. Det blev väldigt intensivt i slutet och Annah var mer eller mindre tokknall av lustgasen. Kvart över tre var det klappat och klart. Annah fick vår dotter mot bröstet samtidigt som jag smattrade bilder med kameran. Strax därefter så gjorde barnmorskan en första koll och allt såg bra ut så vi gick över till mer standard som t.ex. klippa navelsträngen som jag i form av pappa fick göra.

Vi fick sedan vara för oss själva en stund och njuta av ögonblicket. Inte allt för länge dock, det var dags för lite eftervård sen. "Städa upp" lite om man säger så. Jag ska inte gå in på några detaljer, ni som har fått barn vet. Att föda barn innebär en hel del kladd och blod som ska bort.

När allt såg bra ut igen fick vi lite födelsedagsfika som vi glatt stoppade i oss innan det var dags att bege sig till BB-avdelningen. Annah fick en nybäddad säng och jag själv fick en obäddad bäddsoffa anno 1972. Den var inte skön att ligga i men efter en mental omgång som en förlossning så sover man glatt på golvet om det så krävs.

Vi var tvungna att stanna i tre dygn eftersom det finns en infektionsrisk när det tar så lång tid som det gjorde från det att vattnet gick till dess att barnet är ute. Nu fick vi pruta ner tiden ett dygn mot att vi kommer in på lördag morgon och träffar barnläkaren som får ta en sista koll. Sen är vi helt fria. Vi är nu hemma inväntar den stundande påskhelgen. William fyller dessutom år på lördag (påskafton) så det blir dubbelt firande då.

Info:
Namn är ej fastställt. Vi får återkomma med det :)
2009-04-07 03:15
3820 gram
51 cm lång
35,5 cm runt huvudet
APGAR 9 10 10

Jag ska lägga ut lite bilder åt er. Jag har några favoritbilder också men de sparar jag till sist.


[ Bild på William som kommer i Norran på lördag, håll utkik! ]


[ Första kurvan klockan 14 på måndagen ]


[ Lite senare får Annah en kanyl i armen, huga...! ]


[ Värkarna börjar komma igång med medföljande ryggont ]


[ Annah laddar med dryck... ]


[ ... och lustgas ]


[ 03:15 kommer hon! Detta är första bilden på vår dotter ]


[ Annah får hålla henne för första gången ]


[ Nära till mamma ]


[ Glad och trött tvåbarnsmamma ]


[ Hon verkar ligga skönt mot mamma ]


[ Närbild på lilla damen ]


[ Ca ett halvt dygn gammal ligger hon och sover ]


[ Annah fick ta första badet den här gången ]


[ Så här ser en babyfot ut för er som inte sett en ]


[ Något test för att kolla blodcirkulationen tror jag att det var ]


[ Precis som William så har hon MASSOR med hår ]


[ Ca 2½ dygn gammal, just innan vi ska fara hem ]


[ Liten infoskylt på rullvagnen ]

Nu ska jag slänga in mina favoritbilder. De är nödvändigtvis inte de "bästa" bilderna men det är de bilder som jag själv tycker bäst om. Ni får väl tycka till om bilderna i kommentarerna.


[20] Den första bilden. En fantastisk första bild. Jag är mycket nöjd över den ]


[21] Detta är min absoluta favoritbild. Bästa bild jag tagit, någonsin ]


[22] En av de bästa bilderna jag tagit, den är så varm och mjuk ]


[23] Mamma och dotter undersöker varandra ]


[24] Mamma och dotter glädjs åt varandra ]


[25] En stunds eftertänksamhet ]


[26] Jag bara gillar den här, vet inte riktigt varför men jag gillar den ]


Det är när jag tar bilder som 21 och 22 som jag verkligen vill uppgradera kameran för att kunna ta riktigt riktigt vassa bilder. Synd att de bättre kamerahusen är så satans dyra. Men om någon hittar en Nikon D90 så får ni gärna ropa till. Objektiv har jag själv, men ett D90hus skulle jag kunna mörda för.

Seså, nu har jag skrivit i över en timme så nu får ni ta och dunka på med kommentarer. Feedback på bilderna är varmt välkomna. Det går även att anlita mig för fotografering. Som betalning så duger en D90 alldeles utmärkt :) Skämt åsido så tycker jag att fotografering är oerhört kul och det sköts ca 500 bilder på två dagar på sjukhuset.

Nu ska jag lägga mig så att jag kan gå upp med William imorgon bitti. Natti natt!

- Hasse

Nu är vi hemma!

Ja då har vi fått fara hem från BB. Vi skulle egentligen ha varit där i tre dygn men vi fick fara idag istället med förbehåll att vi kommer tillbaka på lördag morgon så att barnläkaren får kolla att allt är ok med flickebarnet.

Jag ska iväg och snabbhandla lite nu då det är tomt i kylen men jag tänkte skriva en lite utförligare rapport om allt som hänt de senaste dygnen. Givetvis har jag en uppsjö av bilder. Jag har tagit ca 500 bilder på 2-3 dagar så några ska jag väl kunna plocka ut. Jag är dock mest nöjd med bilden i föregående inlägg. Där hon bara är några sekunder gammal. Det var den absolut första bilden jag tog på henne och den blev riktigt riktigt bra. Men då hade jag iofs ställt in kameran från den vinkeln med befintligt ljus i några timmar innan så attans vore det väl om jag hade misslyckats. Men det är alltid svårt att fota inomhus utan blixt.

Jag återkommer med ett längre inlägg lite senare, nu måste jag åka och handla.

- Hasse

Babygirl är här!

Halloj!

Ja då var det avgjort. I den tredje övertidsperioden så var det dags. Jag kan redan nu säga att det kommer en längre version sen när vi kommer hem. Jag är bara hem och hämtar lite kläder och ska ta en dusch.

Klockan 03:15 imorse (dvs tisdag 090407) så tittade hon ut efter en riktig kraftansträngning från Annah. Jag skulle gissa att halva sjukhuset vaknade av de sista vrålen. De som var vägg i vägg med oss men som hade någon timme kvar till förlossningen fick sig nog en tankeställare... Hehe...

Jag ska bjuda på tre snabba bilder så att ni får se hur hon ser ut.

Vill passa på att meddela att jag har sms:at massor men har säkert inte fått med alla i SENDlistan. Jag har smsat för 200 kr senaste 18 timmarna.... Så om ni INTE har fått sms så har jag helt enkelt missat det. Men ni följer väl bloggen så det är väl lugnt.

Nu, bilder...


[ Ca 10 sekunder gammal och uppenbarligen överlycklig att få komma ut ]


[ 10 min gammal med mamma och pappa. Undersköterska Elisabeth plåtade ]


[ Ca 12 timmar och 52 min gammal (bild tagen 16:03) ]


Det var nog allt för nu. Det kommer mera när vi kommer hem. Förhoppningsvis får vi åka hem imorgon.

- Hasse

Nu räknar vi timmarna...

Ja vi har varit inne på förlossningen en sväng eftersom att vattnet gick imorse. Efter att ha haft Annah uppkopplad mot datorn ett tag så tyckte barnmorskan att det förmodligen är dags ganska snart men om vi ville åka hem en sväng och hämta väskor och kanske äta lite innan det är dags så kunde vi fara hem. Vi ska vara tillbaka klockan fem om inget händer innan. Det sista barnmorskan sa innan vi gick ut var "Vi ses nog innan fem tror jag". Vi får se om hon har rätt.

Mitt tips på kl 1200 har ju passerat, Annah har ju 2300 som sin tid. Det innebär att om barnet kommer innan 1730 så vinner jag. Vi har alltså ca två timmar på oss om jag ska vinna. Det ser ut som att det blir en förlust för mitt lag den här gången.
Det är väldigt stor chans att det blir det här dygnet iaf. Isåfall är det Marika och Bumbi som får rätt.

Nu ska vi fara vidare till Roland och Sonja. William är ju där också. Vi stannar där tills det är dags att fara in. Ca 1645 som senast dvs. Sen får vi se hur det går där. Värkarna har börjat dra igång men är ännu ganska svaga. De lär tillta :)

Jag får se när jag har möjlighet att skriva igen. Det blir väl förmodligen från mobilen på sjukhuset. Ni får hålla utkik i kommentarerna till det här inlägget. Jag har lyckats skriva kommentarer men inte inlägg från mobilen. Men håll ögonen öppna så kommer det väl en kommentar eller två så småningom.

- Hasse

Vattenavgång (vattnet har gått på svenska)

Ja då gick vattnet imorse. Vi ska åka in till förlossningen så att de får kolla hur det ser ut. Det är ju inte på något sätt säkert att det blir någonting idag men att vattnet går är ju iallafall tydliga signaler på att det är på gång.

Nu ska vi fara till Roland och Sonja och lämna av William innan vi åker till förlossningen.

Det är lite konstigt hur lugnt man tar det den här gånigen jämfört med William. Annah har ju inte haft några direkta värkar heller så det upplevs väl kanske inte så akut.

Jag får återkomma när jag vet lite mer. Även om det är dags nu så blir det väl förmodligen till att åka hem och hämta någonting som man har glömt.

- Hasse

1 dag övertid ser ut att bli 2 dagar övertid

Ja sannerligen verkar det inte bli någon bebis idag heller. Vi får helt enkelt hålla tummarna att det blir imorgon. Jag har iallafall jobbat mitt sista pass i april. Nu kommer jag att vara hemma tills det är dags och resten av månaden. Oavsett när bebisen kommer.

Nu under kvällen har vi sett lite film (Tropa de Elite) och tryckt i oss lite cola och chips. Imorrn har jag för avsikt att vara med William så mycket det bara går. Vi har knappt sett varandra sedan i onsdags då jag har jobbat och dessutom jobbat över varje dag. Men nu blir det inget mer jobb i april som sagt. Bara koncentrera sig på att vara hemma med familjen.

Jag får återkomma under morgondagen. Nu när jag kommer att vara hemma så kan jag uppdatera bloggen lite oftare. Det börjar ju dra ihop sig nu. Det kanske händer inatt? Vem vet?

Just fan, jag har ju inte skrivit in Annahs och mina gissningar i tävlingen.

Hasse: 090406 12:00 Flicka
Annah: 090406 23:00 Flicka

Det ser ju ganska kört ut för oss, möjligen att Annah kanske turar in det. Men för mig ser det onekligen mörkt ut :( Men jag kanske tar bonuspoängen om det blir en flicka. Vi får se.

- Hasse

Idag var det ju dags juuu...

Det verkar inte som att vi kommer hinna med en förlossning idag. Om det inte blir väldigt snabba ryck nu. Det är ju trots allt 10 min kvar på dygnet. Men det är nog för mycket begärt antar jag. Med William så blev det åtta dagars övertid. Jag hoppas att det inte blir samma den här gången. Den olidliga väntan... Sen så har vi ju påsken bakom hörnet och det vore väldigt tråkigt om vi missade det traditionella påskbordet på Regnstigen. Man får väl prioritera om det blir dags antar jag. Ett barn... Påskbord...... Barn.... Påskbord.... Hmm.. jag får återkomma med ett svar lite senare.
   En annan faktor är ju att William fyller två år den 11 april. Det vore ju trevligt om de inte fick samma datum som födelsedag. Barn ska ju ha all uppmärksamhet när de fyller åt. Hur ger man två stycken full uppmärksamhet samma dag?

Vi har fått en ny kaffemaskin på jobbet. Äntligen kaffe som är gott! Det följde även med ett myntinkast för de riktigt goda kaffesorterna. Det vanliga kaffet är såklart gratis men om man vill ha kaffe med italienskt namn så kostar det tio kronor. Tur att man har nyckel till myntboxen.. Moohaha....

Vi har ännu inte en ny chef på jobbet. John stannar kvar till i maj innan han far vidare mot Uppsala. Beslut om ny chef tas nästa vecka, tidigast onsdag. Det ska bli spännande att se vem det blir. Jag lägger min röst på Gullan, vårt nattstäd. Det är en kvinna av stål kan jag lova. Det finns för närvarande 25 st som kan intyga detsamma.

Vi ska se om jag inte kan hitta lite gravidbilder på Annah. Jag knäppte lite bilder för några dagar sedan.
Here goes:





- Hasse

Ingenting ännu, 1 dag kvar

Jahapp, då är det dags att skriva lite igen.

Vad som är nytt sedan sist är att min chef ska flytta. Han kommer från Uppsala och har fått en tjänst som chef på en av enheterna i just Uppsala. Jag antar att man kanske längtar lite hem när man har varit uppe i norrland i två år utan att känna en kotte innan. Om man dessutom kan få en liknande tjänst på hemmaplan så är det väl ett väldigt bra tillfälle att flytta hem antar jag. Om jag förstått saken rätt så flyttar han i början av maj. Jag själv kommer ju att vara pappaledig större delen av april (från födseln t.o.m. sista april) så det blir spännande att se vem som blir den nya chefen. Ledningen har gått ut med en intern platsannons med sista ansökningsdag den 9 april. Det är på torsdag det. Snabba ryck. Undrar hur många som är beredd att ansöka och sedan flytta upp till Piteå på mindre än en månad. Nu är ju Piteå iofs en ganska trevlig liten stad men knappast någon världsmetropol som t.ex. Skellefteå eller Luleå. Än mindre som en gigantisk civilisation som Stockholm. Här uppe går fortfarande myten om att de har tåg som går under marken i Stockholm. - Otroligt! säger de i kör...


I barnaväg så har det väl inte hänt så mycket. Enligt experterna (Annah) så är det en stor rackare därinne. Annah gissar på 54 cm och knappa 4 kg. Förhoppningsvis får vi veta snart. Det är ju bara en dag kvar på den ordinarie tiden men det blir väl några dagars övertid som med William. Den gången blev det åtta dagars övertid. Jag tror inte att Annah blir nöjd om det upprepas.

Nu lite graviditetsupdate:

Du är på dag 279 av 280. (99,6%).
Du är i vecka 40.
Du har gått 39 fulla veckor och 5 fulla dagar (v39+5).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Lör 4 apr 2009
Du har 1 dag kvar till beräknad förlossning.
-----------------------------------------------------------------

Vecka 40: 29 mar - 4 apr 2009

Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Vad som egentligen startar en förlossning är fortfarande ett mysterium, vissa tror att det är barnet som bestämmer när det är dags att komma ut.
Nu kan trycket bli så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen. Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.

Barnet: Barnet är redo att möta omvärlden, 92% av alla barn föds mellan vecka 38-42.
-------------------------------------------------------------------

Jag återkommer imorrn med mer information om hur det går. Ska skriva varje dag fram till dess att det är dags.

- Hasse

RSS 2.0